secondhandsisters

Resan hem gick mycket bra måste jag säga. Jag genomförde den stora bedriften att inte köra en enda mil av hundrafemtio. Det var inte så att jag försökte komma undan, men av någon anledning erbjöd sig någon av killarna att köra så fort det var min tur. Jag förstår ingenting.
Det blir en del stopp under en lång resa och jag kan varmt rekommendera McD i Härnösand. Har aldrig träffat trevligare mc Donaldspersonal än tjejen som serverade oss där.

Resans roligaste var nog när vi blev dissade i P3:s morgonpass. De har en programpunkt där man kan få en kaka om man har uppnått någon form av personlig utveckling. Vi uppfattade inte riktigt det här med att man skulle ha uppnått personlig utveckling utan skickade bara in ett sms och bad om en kaka och undertecknade med våra namn. Radiopratarna skrattade rått åt oss och vi var de enda under det fyra timmar långa kakudelandet som blev utan kaka. Pinigt!

Samma dag som jag kom hem tyckte jag att det var en utmärkt idé att gå på konsert! Tre timmars sömn är inget hinder för att gå ut och roa sig minsann... Speciellt inte om det eminta bandet Billie the vision and the dancers är i stan. Jag har lyssnat på bandet i nästan ett år nu utan att ha en aning om vad de egentligen är för några. Nu behöver jag inte längre undra vilka det är som håller mig sällskap när jag pluggar eller sjunger mig till sömns... Riktigt skön spelning!